www.smot.se använder sig av cookies (kakor). Genom att fortsätta på webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies. Stäng
Zarzuelas
Musik
Spelperiod: 06 okt - 06 okt |
Köp biljett
Ingår i: SöndagssymfoniSöndagssymfoni Ditt valDitt val Klassisk musik
Köp biljett

Zarzuelas

Söndagssymfoni no 2

Jönköpings Sinfonietta bjuder på kunglig underhållning med spanska undertoner! Miguel Romea leder orkestern och sångerskan Carmen Solis genom en konsert där humor och allvar går hand i hand med två verk skrivna i anslutning till andra världskriget.

Namnet Zarzuela kommer från det spanska palatset La Zarzuela där kungar och hov underhölls av denna spanska variant av operett. Detta var på 1600-talet, och efter att ha varit i det närmsta bortglömd under en tid har zarzuelan på senare tid fått ett uppsving. Till konserten har Miguel Romea särskilt valt ut några stycken som passar orkestern och kompletterar övrig musik mycket väl.

Grazyna Bacewicz skrev sin stråkkonsert i efterdyningarna av andra världskriget, med ett prisat uruppförande i Warzawa. Bacewicz var själv både pianist och violinist med tjänst som förstaviolinist i Polska Radions symfoniorkester 1936-38, och gav under kriget flera hemliga konserter.

Arthur Honegger skrev tvärtom sin allvarsamma symfoni mitt under ockupationen av Paris. Han är ofta lite missförstådd och kan uppfattas som svårare än vad han faktiskt är, vilket också märks i verkets sista stycke när oro och sorg byts mot triumf och fred.

Speltid 120 minuter inklusive paus

Introduktion 45 minuter före

Introduktion 45 minuter före

Medverkande

Jönköpings Sinfonietta
Dirigent Miguel Romea
Sångsolist Carmen Solis

Program

Arior ur utvalda zarzuelas för sopran och orkester 
Grazyna Bacewicz – Concerto for String Orchestra
Arthur Honegger – Symfoni nr 2

 

Verksamhetskommentarer

Zarzuelas

En Zarzuela kan sägas vara en typiskt spansk variant av operett eller sångspel, och det har fått sitt namn av ett kungligt jaktslott inte långt från Madrid, där man sedan mitten av 1600-talet ordnade festligheter och underhöll med kända och älskade sångartister. En Zarzuela innehåller förutom sånger även talade partier och orkesterstycken. Ofta dyker det upp folkmelodier, men också operaarior och dans. Det viktiga är att underhålla, och det gjorde man gärna genom att göra narr av olika dialekter. En Zarzuela rymmer nästan aldrig socialkritiska synpunkter eller tragik, den framhåller istället det traditionella sättet att leva. Man skulle känna igen sig, gärna med ett lite generat leende.

         Genom åren har många spanska tonsättare blivit populära genom framgångsrika Zarzuelor, och intresset har hållit i sig fram till mitten av 1900-talet, men man måste nog erkänna att tonsättarna och verken endast i undantags fall blivit namnkunniga utanför Spaniens gränser. Den första namngivna tonsättaren av en Zarzuela sägs vara Juan Hidalgo (1614–85), följd av Sebastián Durón och Antonio de Literes. Under 1800-talet hittar man mästare som Francisco Asenjo Barbieri, Emilio Arrieta, Ruperto Chapi och Tomás Bretón. De gav genren en större tyngd och delade ofta upp den i tre akter. 1850 grundade man i Madrid Teatro de la Zarzuela, där genren fick blomma ut ordentligt. Även under 1900-talet florerade Zarzuelor men utvecklades gärna till revyer eller varitéer med inspiration från engelsmän som Gilbert and Sullivan, eller operetter från Wien, med tonsättare som Pablo Luna, Amadeu Vives, Federico Moreno Torroba och Francisco Alonso. Undantagsvis skrev även mer kända tonsättare som Granados och de Falla Zarzuelor.

                      I och med spanska inbördeskriget föll Zarzuelan kraftigt i popularitet, för att praktiskt taget glömmas bort. Sedan 1950-talet har mycket litet nytt komponerats, men på senare tid har de klassiska verken väckt nytt intresse, inte minst i spansk radio och TV.

 

Grazyna Bacewicz (1913 – 1969)

Concerto for strings

  • Allegro
  • Andante
  • Vivo

Få kvinnliga tonsättare har skördat större framgångar än Grazyna Bacewicz, född in i en familj av polskt och litauiskt ursprung, där flera av syskonen kom att bli kända inom olika kulturella genrer, målare, författare. Länge var hon mest känd som pianist och en lysande violinist, elev till bland andra Carl Flesch i Paris. Han lade tidigt grunden till en imponerande europeisk solistkarriär. Men hon hade också studerat komposition, först hemma i Polen och sedan i Paris (1932–35) för den legendariska Nadia Boulanger. 1936–38 satt hon bland förstaviolinisterna i Polska Radions symfoniorkester, och där fick hon tillfälle att höra och spela flera av sina egna verk. Hon komponerade en mängd verk, till en början gärna i neoklassisk stil, ibland även med folkloristiska inslag. Under andra världskriget svarade hon för en rad hemliga underjordskonserter. Efter en allvarlig bilolycka 1954 tvingades hon lämna konsertestraden, och ägnade sig därefter på heltid åt att komponera, samtidigt som hennes tonspråk blev radikalare i anslutning till den avantgardistiska polska musikens stora internationella genombrott genom tonsättare som Penderecki och Lutoslawski. Förutom fyra symfonier, två cellokonserter, en pianokonsert och en konsert för altviolin, sju stråkkvartetter och operan Kung Arthurs äventyr komponerade hon med förkärlek för sitt eget instrument. Det blev sju violinkonserter och fem violinsonater. Hon verkade också som professor vid Statskonservatoriet i Lódz.

                      Konserten för stråkorkester hör till hennes tidiga stil, komponerad 1948, och den ger ett gott bevis på hennes stora förmåga att behandla stråkar, instrument som hon kände inifrån. Trots avsaknaden av blåsare lyckas hon uppnå stor koloristisk variation, och hennes rytmik är alltid temperamentsfull. Uruppförandet ägde rum i Warszawa den 18 juni 1950, och samma år tilldelades verket ett hedrande pris från den Polska staten.

 

Arthur Honegger (1892 – 1955)

Symfoni nr 2

  • Molto moderato – Allegro
  • Adagio mesto

  •  

    Vivace, non troppo

Arthur Honegger föddes i Schweiz men kom tidigt att slå sig ner i den franska huvudstaden, där han under 1920-talet blev medlem i den uppmärksammade och omstörtande tonsättargruppen Les Six (med bland andra Poulenc, Milhaud och Tailleferre), som gjorde allt för att ställa alla musikaliska traditioner på huvudet. Honegger var den mest seriöse av dem, kanske den allvarligaste tonsättaren av alla i det glada Paris.

         Det ganska kärva tonspråket i den andra symfonin har sin grund också i att den skrevs 1940–42, mitt under brinnande världskrig i ett ockuperat Paris. Musiken skrevs under svåra umbäranden med ihållande köld, svår hunger och djup ångest. Dessutom var Honegger en av dem som vid denna tid gärna sneglade tillbaka på Bachs stränga tonspråk: redan 1936 hade han använt tonerna B-A-C-H som tema i ett verk, och även om Bach kanske inte stilistiskt är närvarande i oratoriet Kung David eller andra symfonin, så når båda dessa verk sina höjdpunkter med hjälp av Bach-liknande koraler.

         Den andra symfonin beställdes av Honeggers landsman, den förmögne industrimannen och dirigenten Paul Sacher, som också var ledare för Basels Kammarorkester. En ensemble som kom att spela en oerhört stor roll när det gäller vår tids mästerverk. Han beställde musik av tidens alla stora tonsättare, av Stravinsky, Bartók, Richard Strauss, Britten, Casella, Martinu och andra storheter, och de belönade honom ständigt med sina bästa alster. Kriget omöjliggjorde all kontakt mellan Honegger och Sacher, men en dag fick dirigenten det beställda verket med posten – på mikrofilm.

         Basels Kammarorkester var en stråkensemble som kunde utökas med enstaka blåsinstrument vid behov. Med det villkoret i bakhuvudet brottades Honegger med sin uppgift och resultatet blev ett av 1900-talets mest uttrycksfulla stråkverk. Redan i de första takterna griper musiken tag i lyssnaren med sina två distinkta och kontrasterande motiv: det kraftfulla mot det oroande. Adagiot är känsligt och sorgesamt – det var med denna sats i tankarna Honegger började skriva sin symfoni. Men så vänds natt till dag: finalens dramatiska rikedom är en storm som slutligen når sitt mål. Överraskande och med himmelsk effekt kommer freden i den triumfatoriska koral för solotrumpet och förstafioler som avslutar denna unika och grandiosa symfoni.

Stig Jacobsson

Medverkande

Dirigent

Sångsolist

Ensemble

Jönköpings Sinfonietta

Jönköpings Sinfonietta

Orkestern bildades 1988 och rör sig i ett stort område, både konstnärligt och geografiskt. Kulturhuset Spira i Jönköping är den fasta spelplatsen men orkestern spelar också i konsertlokaler, kyrkor och skolor i Jönköpings län, i andra delar av Sverige och i Europa.

Relaterade artiklar

Musik
Artikel

Han lockar skratt ur John Bauers mörker

Jonas Valfridsson, 38, har komponerat ett sexsatsigt verk för kör och orkester till John Bauers minne. Nu uruppförs John...

Musikal
Artikel

Så gör musikalerna dubbel succé i Spira

Kulturhuset Spiras strategiska musikalsatsning har visat sig vara ett lyckokast. Statistiken skulle göra många branscher...

Jönköpings Sinfonietta
Musik
Artikel

Jönköpings Sinfonietta framför ny svensk orkestermusik

Fredag 27 april framför Jönköpings Sinfonietta och chefsdirigenten Christian von Gehren tio nya orkesterverk i samband m...

Musik
Artikel

Stjärndirigenten som jobbpendlar mellan Jönköping och Tyskland

Söndag 8 oktober gör den tyske stjärndirigenten Christian von Gehren sin första konsert som chefdirigent för Jönköpings...

Musik
Artikel

Lisbeth har receptet för en helnorsk torsdag

Som 21-åring lämnade hon Norge för oboestudier i Värmland. Nu har Lisbeth Bjelke hunnit ge Jönköping 18 år som musiker –...

Adrian Roach häller te
Musik
Artikel

En äkta cream tea!

Vad kan ge en mer engelsk smak än att prata te med en äkta engelsman? Adrian Roach berättar om den perfekta koppen te oc...