www.smot.se använder sig av cookies (kakor). Genom att fortsätta på webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies. Stäng
Musik
Spelperiod: 28 apr - 28 apr |
Ingår i: SöndagssymfoniSöndagssymfoni Ditt valDitt val

Strauss: Ein Heldenleben

Jönköpings Sinfonietta möter studenter från Högskolan för scen och musik i Göteborg, i Richard Strauss: Ein Heldenleben – en symfonisk dikt om hjältemod. Det blir också musik av inflytelserike Claude Debussy i form av La Mer – ett revolutionerande orkesterverk med havet som inspirationskälla, ofta ansett som ett av de första impressionistiska musikstyckena.

Speltid 150 minuter inklusive paus

Program

Claude Debussy La Mer
Richard Strauss Ein Heldenleben

Medverkande

Jönköpings Sinfonietta
Studenter från Högskolan för scen och musik i Göteborg
Dirigent
Christian von Gehren

Introduktion 45 minuter före

Introduktion 45 minuter före

 

Verkskommentarer

Claude Debussy (1862-1918) – La mer - Havet

Claude Debussy var redan i barndomen intresserad av havet. Föräldrarna hade gärna sett att han blivit sjöman. Familjen semestrade gärna vid havet, men Claude började inte komponera La mer förrän långt senare och då i Bourgogne för att fullbordas i Paris. Han bar alltid minnet av havet inom sig, och det fascinerade honom så till den grad att hans kreativitet ibland kunde förlamas. I ett brev till dirigenten André Messager den 12 september 1902 skrev han: ”Du vet kanske inte att jag var destinerad att leva en bekymmerslös sjömans liv … Jag har alltid haft lidelsefull kärlek till henne (havet) … jag har oräkneliga minnen, och dessa är enligt min mening värda mer än verkligheten. Även om verkligheten kan vara full av charm, tenderar den att tynga fantasin för mycket.”

Fyra år efter orkesterverket Tre Nocturner, och ett år efter tillkomsten av hans enda opera, Pelléas et Mélisande, gav sig Debussy 1903 i kast med La mer, och fullbordade det två år senare. Genom att ge kompositionen underrubriken ”Tre symfoniska skisser”, klargjorde han att det inte var fråga om en regelrätt symfoni, men att musiken ändå hade sin givna plats i den symfoniska traditionen. Uruppförandet vid Concerts Lamoureux i Paris ägde rum 1905, men verket uppskattades inte av alla. Finalen sades påminna om ett kräkanfall, och en kritiker kunde varken ”se eller känna lukten av havet”. Kritiker tycks alltid ha känt behov av att göra sig lustiga.

Idag blir vi inte förskräckta över det impressionistiskt drömska i denna musik, men i början av seklet häpnade man över de, som man tyckte, bisarra och exotiska tongångarna som lockades fram av en förtrollande melodik byggd på modala eller oregelbundna skalor. Man var ovan vid skuggade harmonier som låg mellan konsonans och dissonans, och hade svårt att fånga helheten i den nyansrika orkestreringen.

Idag imponeras vi tvärtom mer av den strukturella skärpan. Debussy arbetar med stor ekonomi och förmår säga mycket med några få toner. Han kan skapa en kraftfull höjdpunkt med bara ett par tre ackord eller ett plötsligt inslag av ett koraltema i brasset. Hans tematiska arbete känns så naturligt att man inte märker de många satstekniska finesserna, som när första satsens första tema återkommer i sista satsen, eller när brasstemat mot slutet av första satsen återkommer och ger glans åt verkets finaltakter. Första satsen är långt ifrån ett ortodoxt symfoniallegro där det långsamt växer fram. Andra satsen är trevande och ständigt skiftande i klang. Finalen kallas en dialog, men rymmer inga motsatta åsikter. Det är inte en sjöresa, utan snarare en sinnesstämning som skildras. Den stämning man kan uppleva av den skimrande havsytan med sina eviga vågrörelser. Verket uppskattas för det sätt, på vilket det målar upp såväl havets dynamiska kraft som dess innerliga poesi. 

 

Richard Strauss (1864-1949) – Ein Heldenleben op 40

”Du behöver inte kunna programmet. Allt du behöver veta är att musiken porträtterar en hjältes kamp mot sina fiender …” Så skrev den tyske tonsättaren Richard Strauss om sin symfoniska dikt Ein Heldenleben till den franske författaren Romain Rolland, och Rolland skrev själv i sin kommentar över verket att Strauss hjälte ”liknade den nation han representerade. Det finns i Tyskland ansatser till en sjukdom: en arrogansens delirium, en självgodhet och ett förakt för andra. Sådan är nu också Richard Strauss musik.” Inte så vänligt och artigt sagt kan man tycka, men ärligt talat: på kornet. Och något beskrivande program lämnade Strauss aldrig ifrån sig – ändå kan man gissa sig till en hel del.

Strauss hade länge ägnat sig åt att skriva vitala symfoniska dikter som gjort honom till Liszts främste efterträdare. Men i sin musik utvecklade han också nya tankar, vilka gjorde honom till en av tidens ledande modernister. I de symfoniska dikterna hade han hyllat hjältar: Macbeth, Don Juan, Till Eulenspiegel, Zarathustra, Don Quixote – alla litterära hjältar med övermänskliga mått. För att kunna gå vidare behövde Strauss en ännu större hjälte, inte hämtad från litteraturen utan från det verkliga livet – och det behöver knappast påpekas att han mötte bitande kritik när det stod klart att hjälten i Ein Heldenleben var han själv. Något som han med en ironisk vinkling mötte med uttalandet att han minsann fann sig själv lika intressant som Caesar eller Napoleon – eller, med andra ord, att ingen är mer värd än någon annan. Och förresten var detta väl inte värre än att Berlioz skrivit sin Symphonie Fantastique om sig själv.

Strauss var 34 år gammal. Han hade lämnat operan i München för att överta chefskapet för operan Unter den Linden i Berlin. Han hade gift sig med Pauline de Ahna, operasångerskan som var ökänd för sina vredesutbrott, sitt koketteri och sin hängivna kärlek. Allt detta finns noggrant redovisat i musiken.

Det första avsnittet, ”Hjälten”, börjar med ett jublande tema i låga stråkar och horn. Strauss far hade i 49 år varit hornist vid hovoperan i München! Man har också noterat att tonarten är Ess-dur, samma som Beethoven använde i sin Eroica-symfoni, hjältesymfonin! I det andra avsnittet porträtteras hjältens fiender: kritikerna. De står där i komisk kontrast till hjälten, petiga och trångsynta. Att hjältens hjälpreda är hans hustru står helt klart. De flirtar, leker, fjäskar, kelar och blir ilskna – och den tredje delen slutar med en intensiv kärleksduett.

”Hjältens slagfält” är sannerligen en grandios krigsmusik. Kritikernas teman står i effektiv kontrapunkt till hans eget tema, och han får moraliskt stöd av sin älskades tema. Slutligen står han som segrare, och det han värderar i livet är arbetet för freden – det vill säga hans egna kompositioner. Ett fredstema vävs samman med fragment ur hans andra redan nämnda hjältedikter, samt ur två verk som hänger ihop med hustrun Pauline: operan Guntram och sången Traum im Zwielicht.

Ein Heldenleben är en fyrtiofem minuter lång symfonisk dikt i sex sammanhängande delar för mastodontorkester, och den slutar med att hjälten drar sig tillbaka och fullbordar sitt värv. Det måste sägas att stycket trots det självgoda innehållet även rymmer en del självkritiska detaljer. Här finns ingen pompös hjälteapoteos på slutet. Tvärtom slutar det hela med resignation, som en föraning om hans sista verk: Vier letzte Lieder. Det är också rörande att de teman som representerar honom själv inte är några segermarscher utan lyriska melodier som snarare framhåller bekvämlighet och lugn som de högsta dygderna. En trygg borgerlig medelklassattityd med andra ord.

Partituret är daterat Berlin-Charlottenburg 27 december 1898, och uruppförandet med tonsättaren själv som dirigent ägde rum redan den 3 mars året därpå.

Stig Jacobsson

Medverkande

Ensemble

Jönköpings Sinfonietta

Jönköpings Sinfonietta

Orkestern bildades 1988 och rör sig i ett stort område, både konstnärligt och geografiskt. Kulturhuset Spira i Jönköping är den fasta spelplatsen men orkestern spelar också i konsertlokaler, kyrkor och skolor i Jönköpings län, i andra delar av Sverige och i Europa.

Relaterade artiklar

Musik
Artikel

Han lockar skratt ur John Bauers mörker

Jonas Valfridsson, 38, har komponerat ett sexsatsigt verk för kör och orkester till John Bauers minne. Nu uruppförs John...

Jönköpings Sinfonietta
Musik
Artikel

Jönköpings Sinfonietta framför ny svensk orkestermusik

Fredag 27 april framför Jönköpings Sinfonietta och chefsdirigenten Christian von Gehren tio nya orkesterverk i samband m...

Musik
Artikel

Stjärndirigenten som jobbpendlar mellan Jönköping och Tyskland

Söndag 8 oktober gör den tyske stjärndirigenten Christian von Gehren sin första konsert som chefdirigent för Jönköpings...

Artikel

Nu släpper vi säsongen 19/20

Explosiv parisisk dans, världsberömd norsk klassiker. Prisvinnande dirigenter, småländsk kärlek, Bach och Lena Endre. Hu...

Musikal
Artikel

Så gör musikalerna dubbel succé i Spira

Kulturhuset Spiras strategiska musikalsatsning har visat sig vara ett lyckokast. Statistiken skulle göra många branscher...

Artikel

Kulturminister Alice Bah Kuhnke besökte Spira

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) är på tvådagarsbesök i länet och tog under torsdagen chansen till ru...