www.smot.se använder sig av cookies (kakor). Genom att fortsätta på webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies. Stäng
En smak av Europa
En smak av Europa
Musik
Spelperiod: 18 okt - 18 okt |
Ingår i: Klassisk torsdagKlassisk torsdag Ditt valDitt val

En smak av Europa

I säsongens första torsdagskonsert går resan över hela Europa. Hör toner från Sverige, Spanien och Ryssland när Jönköpings Sinfonietta spelar smakrik musik under ledning av Miguel Romea.

Sverige representeras av Dag Wiréns livliga och lekfulla Sinfonietta. I detta verk ekar hans bevingade ord "Jag tror på Bach, Mozart, Nielsen och absolut musik". Från Ryssland hörs Sergej Prokofjevs Ouvertyr över hebreiska teman. Han komponerade stycket för den något ovanliga sättningen klarinett, stråkkvartett och piano, och gjorde senare en version för orkester. Konserten kryddas även med spanska smaker när Sinfoniettan framför Manuel de Fallas orkesterversion av baletten Kärlekens trollmakt/El Amor Brujo.

Kvällens soppa: Gulaschsoppa. Förbeställ samtidigt som du köper biljett för lägsta pris!

Speltid 70 minuter utan paus

Program

S Prokofjev Ouvertyr över hebreiska teman
M De Falla Kärlekens trollmakt
D Wirén Sinfonietta

Medverkande

Jönköpings Sinfonietta
Dirigent Miguel Romea
Solister ur Jönköpings Sinfonietta

Verkskommentarer

Sergej Prokofjev (1891-1953) - Uvertyr över hebreiska teman op 34a

Sergej Prokofjev är för en större allmänhet säkerligen mest känd för den av generationer barn älskade musiksagan Peter och Vargen, men han var en mycket produktiv tonsättare som också skrev sju symfonier, fem pianokonserter, tio pianosonater, baletten Romeo och Julia och mängder av andra verk.

Efter revolutionen 1917 lämnade en rad konstnärer och intellektuella Ryssland, däribland Stravinsky och Prokofjev. Prokofjev anlände till New York hösten 1918, insjuknade så svårt att han något halvår svävade mellan liv och död. Under sommaren kände han sig så frisk att han började orkestrera den surrealistiska operan Kärleken till de tre apelsinerna, och mot hösten 1919 lade han märke till hur det ena ryska sällskapet efter det andra började anlända till New York. Bland immigranterna fanns kammarensemblen Zimro, vars medlemmar han varit kurskamrat med vid konservatoriet i St Petersburg. De hade specialiserat sig på judisk kammarmusik, och bad nu Prokofjev skriva en sextett för deras instrument: stråkkvartett, klarinett och piano. De lånade honom också en antologi med judiska melodier. Men Prokofjev vägrade. Att låna folkmelodier låg inte för honom, men han behöll boken. Och för att en dag fördriva tiden bläddrade han igenom den, tyckte om några melodier och började improvisera över dem på piano. Inspirationen rann till och halvannan dag senare var hans Uvertyr över hebreiska teman fullbordad. Han betraktade den som en bagatell, men tyckte om den så mycket att han ännu så sent som 1934 skrev om den för full symfoniorkester. Båda versionerna har blivit ofta spelade.

Uvertyren bygger i huvudsak på två teman: det första i klarinetten, det andra i cellon. Musiken har en enkel struktur och fångar den judiska andan på ett genialt och uttrycksfullt sätt, samtidigt som den personlige tonsättaren genomsyrat musiken med sitt eget originella tonspråk.

 

Manuel de Falla (1876-1946) - Kärlekens trollmakt/El amor brujo

Efter att hört några av Edvard Griegs verk, bestämde sig den 17-årige spanjoren Manuel de Falla att bli tonsättare, och följa Griegs exempel att skriva en starkt nationellt förankrad musik. Men det var förvisso inte vemodig nordisk musik som flöt ur hans penna, utan heta spanska rytmer. Från hemstaden Cádiz flyttade han till Madrid, där han 1915 fick sin färgstarka balett El amor brujo (Kärlekens trollmakt) framförd med den älskade och beundrade Pastora Imperio som såväl koreograf som primadonna. Hon var hustru till den legendariske toreadoren El Gallo, och dotter till den kända danserskan La Mejorano – och man kan förstå att baletten blev synnerligen framgångsrik.

I baletten berättas historien om den andalusiska zigenarflickan Candelas, som hemsöks och plågas av sin döde, despotiske älskares ande. Han hindrar henne effektivt att träffa andra män, i synnerhet Carmelo som vunnit hennes hjärta. Till slut överlistas anden av en listig, ung förförisk flicka som lockar och retas med honom. Den gamle flicktjusaren kan inte motstå att försöka fånga henne – men lockas därmed i fördärvet och oskadliggörs. Det mest kända avsnittet ur baletten är Rituell elddans, då allt sätts på spel och då Candelas äntligen kan gifta sig med Carmelo. Elddansen måste, som man förstår av handlingen, vara både våldsam och orgiastisk för att nå sitt mål. Och de Falla skrev verkligen också ett oerhört spännande orkestralt fyrverkeri. Musiken är över lag livfull och rytmisk och färgat av romsk tradition, utan att bygga på verkliga folkmelodier.

De många satserna går över i varandra, mestadels utan pauser, och de ger vinkar om var i handlingen man befinner sig. På svenska kan titlarna skrivas som: Introduktion och scen, Hos zigenarna (Natten), Sången om kärlekssorg, Skräckens dans, Den magiska cirkeln, Midnatt, Rituell elddans, Scen, Sången om lyktmännen, Pantomin, Kärlekslekens dans, Final: Morgonklockor.

Dag Wirén (1905-1986) - Sinfonietta op 7a 

Dag Wirén hör till samma generation som Lars-Erik Larsson och Erland von Koch, det vill säga de svenska tonsättare som slog igenom på 1930-talet och som reagerade mot tjugotalets modernism. Själva föredrog de ofta lättare och mer underhållande, humoristisk musik, inte sällan med ett uns fransk elegans. Wirén formulerade sina tankar i ett musikaliskt credo: Jag tror på Bach, Mozart, Nielsen och absolut musik.

Han hade varit ett musikbegåvat barn som kunde läsa noter innan han lärde sig bokstäver, och han kom som ung vuxen till Paris för att studera för den kände pedagogen Leonid Sabaneyev. Flera svenska sökte upp Sabaneyev, och för honom började Wirén skriva sin första symfoni. Den blev aldrig klar, men den lämnade material till en Sinfonietta som var under arbete 1933-34, och omarbetades 1939. Uruppförandet togs om hand av Stockholms Konsertförening och dirigenten Fritz Busch i februari 1940.

Sinfoniettans tre satser spelas i ett svep. Det är ungdomlig musik full av liv och personlig vilja. Kanske kan man säga att detta tidiga verk andas något av Prokofjevs Klassiska symfoni, eller den neoklassiske Stravinskij, samt med ett enkelt, klart och humoristiskt drag av Haydn. Den avslutande satsen får sitt första tema presenterat i militärtrumman, som en rytm.

Medverkande

Ensemble

Jönköpings Sinfonietta

Jönköpings Sinfonietta

Orkestern bildades 1988 och rör sig i ett stort område, både konstnärligt och geografiskt. Kulturhuset Spira är den fasta spelplatsen men orkestern spelar också regelbundet i konsertlokaler, kyrkor och skolor i Jönköpings län och andra delar av Sverige.

Relaterade artiklar

Jönköpings Sinfonietta
Musik
Artikel

Jönköpings Sinfonietta framför ny svensk orkestermusik

Fredag 27 april framför Jönköpings Sinfonietta och chefsdirigenten Christian von Gehren tio nya orkesterverk i samband m...

Musik
Artikel

Sinfoniettan bjuder spansk omelett

Inför konserten "En smak av Europa" bjuder Jönköpings Sinfonietta på ett spanskt favoritrecept. Mari Paz Albiñana Delegi...

Musik
Artikel

Han lockar skratt ur John Bauers mörker

Jonas Valfridsson, 38, har komponerat ett sexsatsigt verk för kör och orkester till John Bauers minne. Nu uruppförs John...

Unga Spira
Artikel

O vad det låter bra i radio

Hör sångarna Oskar Sundling Wallin, Anna-Hanna Rosengren och Ulrik Spjut och regissören Mia Ringblom Hjertnér berätta me...

Artikel

Kulturminister Alice Bah Kuhnke besökte Spira

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) är på tvådagarsbesök i länet och tog under torsdagen chansen till ru...

Musik
Artikel

Stjärndirigenten som jobbpendlar mellan Jönköping och Tyskland

Söndag 8 oktober gör den tyske stjärndirigenten Christian von Gehren sin första konsert som chefdirigent för Jönköpings...