www.smot.se använder sig av cookies (kakor). Genom att fortsätta på webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies. Stäng
Dohr spelar Mozart och Strauss
Musik
Spelperiod: 07 okt - 07 okt |
Ingår i: SöndagssymfoniSöndagssymfoni Ditt valDitt val

Dohr spelar Mozart och Strauss

Tyske Stefan Dohr räknas till världens främsta valthornister. Nu återvänder han till Kulturhuset Spira som solist i två melodiska verk, skrivna med drygt 100 års mellanrum av mästarna Mozart och Richard Strauss. På programmet (uppdaterades 7 okt, se nedan) finns även Tjajkovskijs hyllningsmusik till Mozart.

Speltid 140 minuter inklusive paus

Program - uppdaterat 7 okt kl 08

Wolfgang Amadeus Mozart Hornkonsert nr 3 Ess-dur
Richard Strauss Hornkonsert nr 1 Ess-dur

Paus

Peter Tjajkovskij Mozartiana-svit nr 4 G-dur 

Obs: Richard Strauss Borgaren som adelsman -  UTGÅR.

Medverkande

Jönköpings Sinfonietta
Dirigent Christian von Gehren
Solist Stefan Dohr

Introduktion 45 minuter före

Introduktion 45 minuter före

Verkskommentarer 

Peter Tjajkovskij (1840-1893) - Svit nr 4 ”Mozartiana” op 61: Gigue. Allegro, Menuet. Moderato, Preghiera. Andante non tanto, Thema con variazioni. Allegro giusto

Tjajkovskij var mycket förtjust i Mozart. ”Jag inte bara älskar honom, jag avgudar honom rent av. För mig är Don Giovanni den underbaraste opera som finns.” I Rokokovariationer för cello och orkester har Tjajkovskijs skrivit musik i Mozarts anda, och i Svit nr 4 ”Mozartiana” har han helt enkelt orkestrerat små stycken av Mozart. Sviten skrevs 1887 till 100-årsminnet av uruppförandet av Don Giovanni.

Första satsen är en pianogigue (K574) som Mozart den 16 maj 1789 skrev in i hovorganisten Engels stambok i Thomaskyrkan i Leipzig. Det är en av Mozarts många geniala miniatyrer, och en hyllning till Bach: en syntes av gigue, fuga, sonat och operaensemble, en blandning av kontrapunkt och klassisk genomföringsteknik.

Pianomenuetten (K355) från 1790 har bara namnet och taktarten gemensam med den höviska dans som den uppkallats efter. Här finns en mångfald individuellt utformade musikaliska tankar, fulla av smärta, förhoppning, resignation.

I juni 1791 skrev Mozart motetten Ave verum corpus (K618) för fyra sångstämmor, stråkar och orgel, men Tjajkovskij utgick faktiskt från Liszts pianoversion från 1862; ”A la Chapelle Sixtine”, vilken är mer romantiskt känsloladdad och rik på stämningar. Himmelska harp- och stråkklanger är alltså motiverade.

Den anslutande satsen bygger på Mozarts egna pianovariationer över dryckesvisan ”Unser dummer Pöbel meint” (K455) skrivna i Wien 1784. Temat hämtade Mozart från Glucks sångspel Die Pilger von Mekka, och Tjajkovskij har inte ändrat kompositionen, utan nöjt sig med att fylla de tio variationerna med en egen orkestral färgprakt.

Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791) - Hornkonsert nr 3 Ess-dur: Allegro, Romanze. Larghetto, Allegro

Hornisten Ignaz Leutgeb kom, liksom Wolfgang Amadeus Mozart själv, från Salzburg. De kände varandra och var goda vänner. Han nämns ofta i Mozarts brev, ja, ännu i hans allra sista brev till hustrun Constanze, skrivet ett par veckor innan han avled, nämns hans namn. Deras gemensamma korrespondens bestod av många underförstådda skämt och anmärkningar som vi idag har svårt att tolka, och i kompositionerna för Leutgeb blandar Mozart ibland bort korten genom att omväxlande komponera med blått, rött och grönt bläck. Av allt att döma var Leutgeb en utmärkt musiker som spelade på ett instrument där man under konsertens gång måste byta ut vissa rörstumpar för att få rätt ton. Det var alltså mycket besvärligare att spela på den tidens horn än på våra moderna.

Mozart skrev minst fyra fullständiga hornkonserter för Leutgeb, och dessutom finns fragment till ytterligare några. Den tredje konserten skrevs troligen i Wien 1783-84 och anses vara den mest uttrycksfulla av dem, i synnerhet mellansatsen, Romanza, och är dessutom den mest krävande för solisten. Första satsen är ett underverk av melodisk rikedom, och den andra har formen av ett Rondo där solisten fyra gånger återvänder till sitt krävande tema. Finalen är ett briljant stycke med kontrasterande rytmer och hornrop som kan associeras med jakt.

Richard Strauss (1864-1949) - Hornkonsert nr 1 Ess-dur op 11: Allegro, Andante, Allegretto – Rondo: Allegro

Richard Strauss skrev två hornkonserter – båda går i Ess-dur. Den första konserten är ett ungdomsverk som han påbörjade under sista terminen i skolan när han bara var arton år, den andra hör till hans ålderdomsproduktion och tillkom 1942, sextio år efter den första!

Man kan säga att den unge Strauss vuxit upp med hornklang i öronen. Hans far var nämligen förstehornisten i Hovkapellet i München, och han hade själv komponerat en hornkonsert i c-moll. När Richard komponerade sin första hornkonsert (1882-83) var det också fadern och dennes sextioårsdag han hade i tankarna. Men Franz Strauss vågade aldrig spela sonens “svåra påhitt” offentligt, däremot spelade han den privat med pianoackompanjemang.

I den första hornkonserten kan man tydligt märka hans stilistiska förebilder: i den långsamma satsen finns drag av Schumann, och i den sprudlande finalen kan man spåra Weber – däremot är han redan en synnerligen fullvuxen och personlig tonsättare rent tekniskt sett. Konserten uruppfördes 1885 med Gustav Leinhos som solist till orkestern i Meiningen dirigerad av Hans von Bülow.

Richard Strauss (1864-1949) Borgaren som adelsman, svit op 60: Uvertyr till akt 1 – Menuett – Fäktmästaren – Skräddarens dans – Menuett av Lully – Courante – Cleontes scen – Förspel till akt II, (Intermezzo) – Middagen (Taffelmusik och kökspojkens dans) 

När Richard Strauss och hans textförfattare Hugo von Hoffmannsthal 1911 började intressera sig för Molières gamla pjäs Borgaren som adelsman, visade det sig inte vara så lätt. Till och från arbetade de med text och musik i olika former under sju års tid, och gjorde inte mindre än tre olika versioner av pjäsen. Operan Ariadne på Naxos blev en biprodukt, och scenmusiken blev något som tonsättaren själv satte stort värde på. Mest känd har musiken blivit som den nu aktuella konsertsviten, uruppförd i Salzburg den 31 januari 1920.

Här har Strauss på ett konstfärdigt sätt skapat raffinerade och klangligt varierade satser, trots att han använder sig av en förhållandevis liten orkester. Det börjar med en något komiskt klumpig uvertyr som ironiskt porträtterar den nyrike och skrytsamme borgaren Jourdain, spelets huvudperson. Menuetten är också humoristisk när den avslöjar Jourdain i en svettig och föga graciös dans. I Fäktmästaren ingår en virtuos pianostämma som tydligt visar hur Jourdain misslyckas även i den ädla fäktkonsten. Skräddarens dans liknar snarare en violinkonsert, där han provar nya kläder – som inte passar.

Den franske barockmästaren Lully komponerade redan 1670 en menuett till just denna pjäs av Molière – och den har Strauss påpassligt återanvänt. Couranten är också en dansform från barocken, men musiken är helt och hållet Strauss egen. Musiken till Cleontes (den lika skrytsamme, blivande svärsonen) scen bygger däremot åter på Lully. Förspelet till andra akten är en förfinad, aristokratisk musik, och slutligen hamnar vi i Middagsmusiken som är svitens längsta sats och ett riktigt mästerverk. De olika rätterna bärs in och till slut kommer en Omelette surprice – en väldig anrättning vars överraskning består i att en kökspojke hoppar ut ur dess inre och dansar en allt vildare dans, som i en väldig stegring leder musiken till ett glansfullt slut.

Stig Jacobsson

Medverkande

Dirigent

Horn

Ensemble

Jönköpings Sinfonietta

Jönköpings Sinfonietta

Orkestern bildades 1988 och rör sig i ett stort område, både konstnärligt och geografiskt. Kulturhuset Spira är den fasta spelplatsen men orkestern spelar också regelbundet i konsertlokaler, kyrkor och skolor i Jönköpings län och andra delar av Sverige.

Relaterade artiklar

Jönköpings Sinfonietta
Musik
Artikel

Jönköpings Sinfonietta framför ny svensk orkestermusik

Fredag 27 april framför Jönköpings Sinfonietta och chefsdirigenten Christian von Gehren tio nya orkesterverk i samband m...

Musik
Artikel

Stjärndirigenten som jobbpendlar mellan Jönköping och Tyskland

Söndag 8 oktober gör den tyske stjärndirigenten Christian von Gehren sin första konsert som chefdirigent för Jönköpings...

Musik
Artikel

Han lockar skratt ur John Bauers mörker

Jonas Valfridsson, 38, har komponerat ett sexsatsigt verk för kör och orkester till John Bauers minne. Nu uruppförs John...

On the town
Musikal
Artikel

On the Town - från Broadway, Hollywood och West End till Kulturhuset Spira

22 september 2018 är det Skandinavienpremiär för On the Town – en dansmusikal som på flera sätt räknas till en av Broadw...

Artikel

Kulturminister Alice Bah Kuhnke besökte Spira

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) är på tvådagarsbesök i länet och tog under torsdagen chansen till ru...

Musik
Artikel

Lyssna på barnens Spira-sång!

I november firade Kulturhuset Spira fem år. Det gjordes tillsammans med tusen femåringar och föräldrar under ett festlig...