www.smot.se använder sig av cookies (kakor). Genom att fortsätta på webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies. Stäng
Borgaren som adelsman
Musik
Spelperiod: 19 apr - 19 apr |
Köp biljett
Ingår i: SöndagssymfoniSöndagssymfoni Ditt valDitt val Klassisk musik
Köp biljett

Borgaren som adelsman

Söndagssymfoni no 7

Richard Strauss inspirerades av Molières pjäs med samma namn när han skrev detta livliga och bitvis nyckfulla orkesterverk. Även Korngolds verk har sitt ursprung i teatern, denna gång från Shakespeares Mycket väsen för ingenting. Vi får dessutom höra Prokofjevs andra fiolkonsert i händerna på Ludvig Gudim.

Speltid 120 minuter inklusive paus

Konserten ges även 18 april i Gummifabriken, Värnamo

Introduktion 45 minuter före

Introduktion 45 minuter före

Medverkande

Jönköpings Sinfonietta
Dirigent Christian von Gehren
Violinsolist Ludvig Gudim

Program

Erich Wolfgang Korngold – Svit ur Mycket väsen för ingenting, Op 11
Prokofjev – Violinkonsert nr 2
Richard Strauss – Borgaren som adelsman, Op 60

Verkskommentarer

Erich Wolfgang Korngold Svit ur Mycket väsen för ingenting, op 11

1897–1957                         Overture

                                           Maiden in the Bridal Chamber

                                           Dogberry and Verges

                                           Intermezzo (Garden Scene)

                                           Hornpipe

 

Det finns mer än den här tonsättarens andranamn, Wolfgang, som leder tankarna till Mozart. Även Erich Wolfgang Korngold var ett av musikhistoriens stora underbarn.

Vid fem års ålder spelade han fyrhändigt med sin far, dr Julius Korngold, som var en av den tidens ledande musikkritiker i Wien. Sju år gammal komponerade han sånger och pianostycken. Nioåringen kunde framföra en egen kantat som Gustav Mahler lovprisade. När han var elva presenterade Wiens Hovopera hans danspantomim Der Schneemann inför kejsaren Franz Joseph. 1920 blev han kapellmästare vid Hamburgoperan och 1927 professor i musikteori och dirigering i Wien. Han skrev flera framgångsrika operor, vilka efter att ha varit försvunna från repertoaren under flera decennier, nu börjat uppmärksammas på nytt, främst Die tote Stadt och Das Wunder der Heliane.

Vägen låg alltså helt öppen för en strålande karriär – om inte nazisterna ryckt undan mattan! När deras inflytande i Österrike blivit alltför påtagligt 1938 flyttade han för gott till USA och slog sig ner i Hollywood, och en helt ny, men inte mindre strålande karriär. Där blev han mellan 1935 och 1946 en av de mest framgångsrika tonsättarna av filmmusik, kanske mest känd för Captain Blood, Robin Hoods äventyr, Juarez och The Sea Hawk. Men han fortsatte samtidigt att skriva konstmusik, bland annat en symfoni, en sinfonietta och en violinkonsert.

Scenmusiken till Shakespeares skådespel Mycket väsen för ingenting (Much ado about nothing) skrev han redan 1918, och premiären ägde rum i Schönbrunns Hovteater året därpå, med den unge tonsättaren själv som dirigent. Musiken var skriven för en kammarorkester, men eftersom föreställningen blev mycket populär och publiken ständigt krävde nya föreställningar, även då orkestern var tvungen att spela på annat håll, så arrangerade Korngold även musiken för violin och piano – i den versionen framfördes musiken gärna av ledande violinister som Fritz Kreisler, Jascha Heifetz och Mischa Elman. Men här ska vi nu få höra musiken i sin originalversion för orkester.

 

Sergej Prokofjev                Violinkonsert nr 2 g-moll op 63

1891–1953                         Allegro moderato

                                           Andante assai

                                           Allegro, ben marcato

 

När Sergej Prokofjev 1917 skrev sin första violinkonsert sammanföll det med att han lämnade Ryssland, för att få leva ut sin ungdom i Europas malströmmar. När han nästan trettio år senare påbörjade sin andra violinkonsert, kom verket att höra till det sista han skrev innan han återvände till Sovjet. ”Jag var ryss, och inspirerades inte av främmande länder”, påstod han, men hans produktion talar ett annat språk.

"1935 bad en grupp av den franske violinisten Robert Soetens beundrare mig att skriva en violinkonsert för honom, och att ge honom ensamrätt till musiken under ett år. Jag gick genast med på förslaget eftersom jag ändå hade tänkt skriva något för violin vid den tiden, och hade samlat en del material. Soetens uruppförde konserten i Madrid den första december 1935, och spelade den sedan ofta.

 Liksom i fallen med mina tidigare konserter började jag genom att söka efter en originell titel till stycket, som ’konsertsonat för violin och orkester’, men slutligen återvände jag till den enklaste lösningen: Violinkonsert nr 2. Inte desto mindre ville jag att den skulle vara helt olik nr 1 både till musik och stil.

De olika platser på vilka konserten skrevs speglar det nomadliv jag som turnerande artist levde vid denna tid. Första satsens huvudtema skrevs i Paris, andra satsens i Voronezh, orkestreringen fullbordades i Baku, och uruppförandet ägde rum i Madrid i december 1935.”

Så berättar Sergej Prokofjev om sin andra violinkonserts tillkomst, en strålande vacker musik, genomsyrad av den sovjetiske tonsättarens egendomligt sköna tonspråk, så melodiskt och klangligt varierat och så typiskt för sin upphovsman. Han hade komponerat med stor flit och den nya konserten blev något av det mest melodiska och gripande han skrivit. Särskilt den andra satsen, med violinens cantilena högt över klarinett och stråkarnas pizzicato, är en oförglömlig inspiration. I få verk har Prokofjevs nästan insmickrande melodier och groteska humor ingått en mer lyckad förening.

 

Richard Strauss                  Borgaren som adelsman, svit op 60

1964–1949                        

Uvertyr till akt 1 – Menuett – Fäktmästaren – Skräddarens dans –                            Menuett av Lully – Courante – Cleontes scen – Förspel till akt II                                        (Intermezzo) – Middagen (Taffelmusik och kökspojkens dans)

 

När Richard Strauss och hans textförfattare Hugo von Hoffmannsthal 1911 började intressera sig för Molières gamla pjäs Borgaren som adelsman, visade det sig inte vara så lätt. Till och från arbetade de med text och musik i olika former under sju års tid, och gjorde inte mindre än tre olika versioner av pjäsen. Operan Ariadne på Naxos blev en biprodukt, och scenmusiken blev något som tonsättaren själv satte stort värde på. Mest känd har musiken blivit i form av den nu aktuella konsertsviten, uruppförd i Salzburg den 31 januari 1920.

Här har Strauss på ett synnerligen konstfärdigt sätt skapat mästerliga genrebilder som är mycket raffinerade och klangligt varierade, trots att han använder sig av en förhållandevis liten orkester. Det börjar med en något komiskt klumpig uvertyr som ironiskt porträtterar den nyrike och skrytsamme borgaren Jourdain, spelets huvudperson. Menuetten är också humoristisk när den avslöjar Jourdain i en svettig och föga graciös dans. I Fäktmästaren ingår en virtuos pianostämma som tydligt visar hur Jourdain misslyckas även i den ädla fäktkonsten. Skräddarens dans liknar snarare en violinkonsert, där han provar nya kläder – som inte alls passar.

Den franske barockmästaren Lully komponerade redan 1670 en menuett till just denna pjäs av Molière – och den har Strauss påpassligt återanvänt på sitt eget sätt. Couranten är också en dansform från barocken, men musiken är helt och hållet Strauss egen. Musiken till Cleontes (den lika skrytsamme, blivande svärsonen) scen bygger däremot åter på Lullys gamla musik. Förspelet till andra akten är en förfinad, aristokratisk musik, och slutligen hamnar vi i Middagsmusiken som är svitens längsta sats och ett riktigt mästerverk. De olika rätterna bärs in och till slut kommer en Omelette surprice – en väldig anrättning vars överraskning består i att en kökspojke hoppar ut ur dess inre och dansar en allt vildare dans, som i en väldig stegring leder musiken till ett glansfullt slut.

Stig Jacobsson

 

Medverkande

Dirigent

Violinsolist

Ensemble

Jönköpings Sinfonietta

Jönköpings Sinfonietta

Orkestern bildades 1988 och rör sig i ett stort område, både konstnärligt och geografiskt. Kulturhuset Spira i Jönköping är den fasta spelplatsen men orkestern spelar också i konsertlokaler, kyrkor och skolor i Jönköpings län, i andra delar av Sverige och i Europa.

Relaterade artiklar

Musik
Artikel

Han lockar skratt ur John Bauers mörker

Jonas Valfridsson, 38, har komponerat ett sexsatsigt verk för kör och orkester till John Bauers minne. Nu uruppförs John...

Jönköpings Sinfonietta
Musik
Artikel

Jönköpings Sinfonietta framför ny svensk orkestermusik

Fredag 27 april framför Jönköpings Sinfonietta och chefsdirigenten Christian von Gehren tio nya orkesterverk i samband m...

Musikal
Artikel

Så gör musikalerna dubbel succé i Spira

Kulturhuset Spiras strategiska musikalsatsning har visat sig vara ett lyckokast. Statistiken skulle göra många branscher...

Musik
Artikel

Stjärndirigenten som jobbpendlar mellan Jönköping och Tyskland

Söndag 8 oktober gör den tyske stjärndirigenten Christian von Gehren sin första konsert som chefdirigent för Jönköpings...

Musik
Artikel

Lisbeth har receptet för en helnorsk torsdag

Som 21-åring lämnade hon Norge för oboestudier i Värmland. Nu har Lisbeth Bjelke hunnit ge Jönköping 18 år som musiker –...

Adrian Roach häller te
Musik
Artikel

En äkta cream tea!

Vad kan ge en mer engelsk smak än att prata te med en äkta engelsman? Adrian Roach berättar om den perfekta koppen te oc...