www.smot.se använder sig av cookies (kakor). Genom att fortsätta på webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies. Stäng

Beethovens sexa

Musik
Spelperiod: 03 sep - 03 sep |
Ingår i: SöndagssymfoniSöndagssymfoni Ditt valDitt val

Beethovens sexa

Jönköpings Sinfonietta får sällskap av skådespelare och dansare

Jönköpings Sinfonietta och dirigenten Eva Ollikainen går vidare i Beethovens symfoniska värld med den naturinspirerade Symfoni nr 6. I Stravinskijs Historien om en soldat får musikerna sällskap på scenen av dansare och skådespelare.

Program

  • Beethoven – Symfoni nr 6
  • Stravinskij – Historien om en soldat

Verkskommentarer

Symfoni nr 6 "Pastoralsymfonin" F-dur op 68

Inga tonsättningar har väl varit föremål för mer ingående granskningar än Beethovens nio symfonier, och man tycker sig märka att det är i de med udda nummer tonsättaren har kämpat och utvecklats, medan de med jämna nummer inneburit ett mer konfliktfritt och vilsamt skapande. Detta stämmer åtminstone för den sjätte symfonin, den så kallade Pastoralsymfonin, där det inte ens i åskvädret och stormen går att hitta några djupare konflikter. Det liknar mer ett dramatiskt vykort.

Men även om Pastoralsymfonin mestadels är kontemplativ och idyllisk, så innehåller den faktiskt tankar som var nya till och med för Beethoven själv. Dittills hade symfonisatser bara försetts med de italienska tempobeteckningar som vi så ofta ser i programbladen, men redan i de första utkasten till pastoralsymfonin, från sommaren 1807, finns berättande titlar på de olika satserna angivna. De blev rubriker som efterhand växte ut och som vid symfonins fullbordan ett år senare hade blivit riktiga scenanvisningar. Originellt var också att symfonin fick fem satser, mot de traditionella fyra. Något liknande hade Beethoven inte ägnat sig åt tidigare inom symfonigenren och ändå ska man inte förledas att tro att det är fråga om programmusik. Modellen slog emellertid rot och flera senare tonsättare har verkligen komponerat programsymfonier vars fem satser fått lika beskrivande titlar – tänk bara på Berlioz Symphonie Fantastique.

Beethoven ville ännu så länge med rubrikernas hjälp bara ge en känslomässig ledtråd, inte en innehållsmässig.

Hur Beethoven själv formulerat detta har återgivits många gånger, men låt mig få citera hur författaren och folklivsforskaren Karl-Erik Forsslund tolkar detta i en 28 sidor lång skrift om Beethoven från Verdandi 1918:

”Den sjätte, Pastoralsymfonin (i F-dur) är åter lugnare. Han tar efter den uppslitande kampen mot ödet sin tillflykt ut till skogens stillhet, landets idylliskt vänliga frid. Det är en natur- och folklivsmålning i klingande dur och strålande gott humör. Det är en rad tavlor med särskilda överskrifter. Sådan ’programmusik’ och textbeskrivning har ansetts oriktig och otillåtlig, det blir målning och ej musik, efterhärmning och ej fri självständig konst, har man sagt. Men Beethoven har själv bemött denna invändning: ’också utan beskrivning skall man förstå det hela - det är mer ett uttryck för känslorna inför det målade än ett försökt att måla av det i toner.’

Han säger också, att näktergalar och gökar hjälpt honom att komponera denna symfoni, och en närmare granskning har visat hur helt han levt i naturen, hur innerligt han lyssnat till dess musik (liksom flera motiv, kanske främst den dråpliga gammalvalsen med dess liksom haltande synkoperade rytm, visa hur nära och djupt han kände och förstod den gamla präktiga ursprungliga folkmusiken.)”

Pastoralsymfonin intar en särställning inom Beethovens skapande. Den plågade titanen unnade sig att vila ut i lantlig herdemiljö.

Text: Stig Jacobsson

 

Historien om en soldat

Ursprunget till kvällens program är en beställning från Eksjö Kammarmusikfestival. Konserten ansluter till en tradition under tidigare festivaler där Smålands Musik & Teater iscensatt kammarmusik med texter som ansluter till Eksjö. Stravinskijs Historien om en soldat förekommer i de mest skilda versioner. Ursprungligen var den skriven för 7 musiker, en berättare, två skådespelare och två dansare. Rätt snart skapade Stravinskij en instrumentalsvit av musiken, som är ett av hans få riktiga kammarmusikstycken. Man kan säga att själva musiken i Historien… i sin rytmiska pregnans och virtuositet har lite av en ikonstatus inom den klassiska världen.

Vår utgångspunkt är själva instrumentalsviten, vilket ger oss friheten att skapa en annan text än den skriven för själva skådespelet. Visserligen använder man olika bearbetningar av ursprungstexten vid framförandet av skådespelet beroende på vilka resurser man har, allt från en berättare upp till de fyra aktörerna. Men detta är en helt egen version då den baseras på själva sviten och texten följer svitens dramaturgi.

Texten till Stravinskijs Historien… har sitt ursprung från en berättelse om en soldats vedermödor under rysk/turkiska kriget på slutet av 1800-talet. Även idag har vi krigshärdar i vår närhet österut vilket skapat strömmar av soldater, människor på flykt som rör runt i vårt samhälle och i människors vardag. Förutom att Eksjö är en del i dessa händelser utbildar man också på regementet personal som ska åka till krigshärdarna som medlemmar i de fredsbevarande styrkorna.

Vid ett besök i soldathemmets samlingssal ”Fritidsgården”, spelplatsen för framförandet i Eksjö, växte en idé fram. På en av väggarna finns en skulptur av Arne Jones som föreställer en harlekinfigur (jfr bilden). Den är i sitt strikt modernistiska uttryck kongenial med musiken som är från 1918, och med de scenografier och kostymer som både den ryska och svenska baletten i Paris använde sig av på 1910 o. -20talet. Tittar man sedan på den stiliserade bild (jfr bilden) som pryder omslaget på partituret till Historien… ser man släktskap mellan de bägge figurerna. Vår huvudperson blir en syntes av dessa bilder, en ung människa (soldaten, sonen, flyktingen) stadd i uppbrott och som möter allehanda personer och vedermödor på sin väg i samklang med Stravinskijs musik.

Många olika livsöden kommer tillsammans i vår huvudpersons agerande. Djärva eller desperata beslut formar hans handlingar, men också glädjeämnen och möten som han får längs sin resa. De personer han stöter på under sin framfart gestaltas av de två skådespelarna som också leder in handlingen till respektive musikavsnitt. För att svara upp mot musiken behåller vi två centrala teman från originalberättelsen – fiolen och djävulen (som den moraliska utmanaren). Vårt förhållande till djävulen kan väl sägas vara ett allmängiltigt, tidlöst problem. Dagligen möter vi frestelser, konfronteras med vad som är rätt eller fel, och den som är stadd i uppbrott eller förändring drabbas oftare än andra av detta.

Idé och text: Lennart Stenkvist

Medverkande

Dirigent

Dansare

Skådespelare

Ensemble

Jönköpings Sinfonietta

Jönköpings Sinfonietta

Orkestern bildades 1988 och rör sig i ett stort område, både konstnärligt och geografiskt. Kulturhuset Spira är den fasta spelplatsen men orkestern spelar också regelbundet i konsertlokaler, kyrkor och skolor i Jönköpings län och andra delar av Sverige.

Relaterade artiklar

Artikel

Säkra din plats med abonnemang

Med våra abonnemang är du alltid säker på en bra plats i salongen. Dessutom får du mer scenkonst för pengarna. Välj blan...

Sagor ur jordens skattkammare
Artikel

Skolföreställning i Spira ses av 7 000 barn

Sagor från jordens skattkammare är en skolföreställning med sagor från hela världen i musikdramatisk form av Jonas Nydes...

Biljettsläpp
Artikel

Hur gör du för att slippa köa?

Nu har vi släppt alla biljetter för säsongen 2016/2017. Slipp köa genom att boka här istället!

Kulturhuset Spira
Artikel

Viktig information om presentkort

Har du ett presentkort köpt i Spira eller hos Destination Jönköping före 18 november 2015? Som en följd av att vi har ny...

Himmel och jord kommer att skälva
Musik
Artikel

Konversationer vid klaviaturen

För vår Artist in Residence Per Tengstrand har det muntliga berättandet alltid varit en naturlig del av konserterna. Und...