www.smot.se använder sig av cookies (kakor). Genom att fortsätta på webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies. Stäng
Musik
Spelperiod: 23 jan - 23 jan |
Köp biljett
Ingår i: Klassisk torsdagKlassisk torsdag Ditt valDitt val
Köp biljett

Allt ljus på Tony

Klassisk Torsdag

Fagottisten Tony Liu kan sin Mozart. I orkesterns första torsdagskonsert våren 2020 ger han tillsammans med Jönköpings Sinfonietta prov på hur bra. Det blir en riktig pralinafton med örhängen från den klassiska tidseran, där fagottkonserten får sällskap av Carl Maria von Webers första orkesterverk, från 1807.

Jönköpins Sinfoniettas fagottist Tony Liu är ung (född 1990) men har redan hunnit verka i flera världsdelar. Han är utbildad i Australien och Tyskland och har arbetat i Japan. 2014 fick han ett fint tredjepris på Audi Mozart 7th International Competition i Italien – med just kvällens fagottkonsert!

Ett måsteverk

Konserten är en verklig klassiker. Den är ett signaturverk som alla fagottister måste förhålla sig till, inte minst på provspelningar. Tonsättare är österrikiske Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791) och verket består av tre satser.

Den första satsen visar på fagottens anmärkningsvärda smidighet, snabb artikulation och extraordinärt stora intervaller (över en oktav). Andra satsen Andante ma adagio är skriven i samma form som en operaaria, där fagottens lyriska klang kommer till sin rätt. Men även här finns det dialog: stråkarna spelar ibland med fagotten och oboen och övriga träblåsinstrument avslutar några av solistens fraser. Tredje och sista satsen, Rondo, är mer extrovert och konserten avslutas som en symfonisk final.

Webers debut

Torsdagens andra verk är den första symfonin från tyske Carl Maria von Weber (1786-1826), vars liv överlappade Mozarts ganska precis (med fem år). Både den första och den andra symfonin, som skrevs direkt efter varandra, skapade Weber till hertigen Eugen Friedrich Heinrich von Württembergs ära. Den första skrev han bara två år efter Beethovens tredje symfoni ”Eroica”, som var tillägnad Napoleon.

Det finns inte mycket nedtecknat om Webers symfonier, men desto mer om hans operor. Den mest kända är hans imponerande, nyskapande Friskytten, där Weber är den förste som hittar den romantiska tonen i tysk musik.

Program

Mozart                                Fagottkonsert B Dur                                                      19´

Carl Maria von Weber       Symfoni nr 1 i C Dur Op. 19                                          25´

Medverkande

Jönköpings Sinfonietta

Dirigent Robertas Šervenikas

Solist Tony Liu 

Om Robertas Šervenikas

Kvällens dirigent Robertas Šervenikas gästade Kulturhuset Spira säsongen 2016-2017 och gjorde succé med Sheherazade av Rimsky Korsakov och ett uruppförande av Sandströms flöjtkonsert. Šervenikas är utbildad vid St. Petersburg Conservatory. Han startade sin bana 1993 som dirigent i the Lithuanian National Symphony Orchestra (LNSO). Han är ofta anlitad som dirigent för olika orkestrar runt om i världen, bland annat the Israel Camerata, Saint Petersburg Philharmonic, The Slovenian National Opera och The Russian State Symphony Orchestra.  Sedan 2008 arbetar han regelbundet med operan i München. Han har världen som sitt arbetsfält och har arbetat nästan alla länder i Europa och även i Japan och Sydafrika.

Om Tony Liu

Tony kommer från Hongkong. Han tog sin kandidatexamen vid Musikkonservatoriet i Sydney och magister vid Teater- och musikhögskolan i München. Närmast innan han anställdes som stämledare fagott på Kulturhuset Spira (2018) arbetade han som fagottist i Hyogo Performing Arts Center Orchestra, i Japan. 

Om serien Klassisk Torsdag Allt ljus på…

Under fem torsdagar uppträder våra stjärnor i ett lättsamt och tillgängligt format, en timmes konsert utan paus. Här är ditt möte med musiken det viktiga. Kom som du är och upplev högklassig konst i varma ramar. Fem fantastiska solister och orkesterns chefsdirigent står redo – för att du ska lära känna dem lite närmare. Dessutom tre gästdirigenter! Välkommen på veckans vackraste vardag.

Verkskommentarer

Wolfgang Amadeus Mozart                     Fagottkonsert B-dur (K191)

1756–1791                                               Allegro

                                                                 Andante ma adagio

                                                                 Rondo – Tempo di minuetto

 

Wolfgang Amadeus Mozart skrev många konserter. Mest kända är de för piano, där den sista bär nummer 27, därefter kommer de fem för violin. Pianokonserterna tillkom med jämna mellanrum under hela hans karriär, medan alla violinkonserterna skrevs under loppet av nio månader 1775, då han var 19 år. Han framträdde som solist i såväl piano- som violinkonserter, såväl de egna som i andras.

Annorlunda är det med blåsinstrument. Han spelade inte själv något blåsinstrument, så det var ofta förmögna amatörer som bad honom skriva något för dem. Det gjorde han gärna, för han tog betalt, och pengar behövde han alltid. Sådana omständigheter skulle ju lätt kunna resultera i att han skrev oinspirerat med vänster hand, men i Mozarts fall dominerar alltid en flödande generös genialitet, och hans musik för blåsarsolister blev mästerlig som allt annat han skrev, för Mozart inspirerades ofta av sina skickliga vänner och kolleger, och gav dem ofta något att verkligen bita i. Det sägs också att han ogärna skrev för flöjt eftersom han inte tyckte om klangen, men han komponerade ändå både konserter och kvartetter för detta instrument eftersom han inte kunde säga nej till den förmögne holländaren de Jeans pengar. Inte heller kunde han säga nej när den wienske osthandlaren Ignaz Leutgeb bad honom om en hornkvintett – även om Mozart i sina brev hånfullt kallat honom en åsna. Det blev dessutom fyra bevarade hornkonserter, och några till som för närvarande är försvunna.

Man får heller inte glömma hans flödande och innerliga Klarinettkonsert, skriven för Anton Stadler, en av Mozarts goda vänner i Wien, även om deras vänskap knöts först sent i livet. Det var Stadler som bevisade för Mozart och andra vilket underbart instrument klarinetten var, och Mozart skrev både konserten, en kvintett och en trio för honom, och infogade klarinettsolo i en aria till operan Titus. De reste i samma diligens till Prag när operan skulle uruppföras. För Giuseppe Ferlendis, oboist i biskopens hovkapell i Salzburg, komponerade Mozart en oboekonsert, medan oboekvartetten skrevs för Friedrich Ramm i München.

Men den nu aktuella Fagottkonserten då? Jo, den daterades i Salzburg den 4 juni 1774, under den period då den ännu inte tjugoårige mästaren också på mycket kort tid skrev sina violinkonserter. Enligt bevarade brev komponerade Mozart därefter ytterligare tre fagottkonserter och en fagottsonat, allt för mecenaten och amatörfagottisten Thaddäus von Dürnitz i München. Dessvärre finns inga som helst spår bevarade av de sistnämnda verken, varför kvällens konsert presenterar det enda bevarade stycket för solofagott som Mozart skrev. Solostämman rymmer alla de virtuosa språng och löpningar som bara en fagott kan briljera med, men här finns också kantabla avsnitt som andra satsens stora idylliska sångtema, en melodi som Mozart åtta år senare tog upp på nytt i grevinnans aria ”Porgi amor” ur Figaros bröllop. Finalens rondo är lekfullt och okomplicerat. I sin helhet är det fråga om en levnadsglad och elegant konsert med mycket humor och stor musikalitet.

 

Carl Maria von Weber        Symfoni nr 1 C-dur op 19

1786–1826                         Allegro con fuoco

                                           Andante

                                           Scherzo – Trio. Presto

                                           Finale. Presto

 

Carl Maria von Webers far Franz Anton var morbror till Mozarts hustru Constanze Weber. Mozart dog när Carl bara var fem år gammal så de träffades aldrig, och Carl hör till en nyare tid. Carls far och farbror hörde båda till den berömda orkestern i Mannheim, som även Mozart besökte och beundrade. Det var också fadern som gav gossen Carl hans första grundläggande undervisning i musik, och hans talang blev tidigt beundrad. Främst studerade han komposition för Michael Haydn, begåvad bror till tonsättaren Joseph Haydn.

Det ”von” som han lade till sitt namn är ett rent påhitt och har ingen adlig bakgrund – till skillnad från den sentida kollegan Anton Webern, som hade rätt att skriva dit ett ”von” men aldrig gjorde det.

Weber brukar betraktas som den felande länken mellan Beethoven och Wagner, och ses tack vare Friskytten som den romantiska operans skapare. Han genomsyrade gärna sina operor med naturmystik och tyska folksagor, inte sällan berikade med en färggrann orkesterpalett, mystik och spänning. Han var praktiskt taget uppvuxen på en teater. Eftersom hans fars andra hustru var skådespelerska och sångerska började fadern arbeta som teatermusiker på de teatrar hon engagerades vid.

Man brukar också säga att Weber var den förste dirigenten i modern mening, den förste som konsekvent lämnade klaveret för att ställa sig framför orkestern med pinne i handen. Dessutom var han en briljant pianist med jättestora händer och en beundrad teknik, och han komponerade gärna pianomusik, både soloverk och tillsammans med orkester.

Även om Weber förvandlade operakonsten från klassicism till romantik, så var det inte lika lätt att omforma den strukturellt traditionella, formstyrda symfonin till något nytt. Webers båda symfonier är dessutom ungdomsverk. Han arbetade på dem samtidigt och fullbordade båda efter några månaders arbete 1807. Han återkom sedan aldrig till symfonigenren. Symfonierna komponerades i det Carlsruhe som idag heter Pokój i Polen, och de skrevs för hertig Eugen, som själv var en förnämlig oboist. Weber fick rätta sig efter storleken på hertigens orkester: en flöjt, samt två vardera av oboer, fagotter, horn och trumpeter. Orkestern saknade alltså klarinetter. Weber har använt resurserna på ett synnerligen effektivt och mästerligt sätt.

Långt senare (1815), när Weber tittade tillbaka på sina ungdomsverk, konstaterade han att första satsen i hans första symfoni mer liknade en uvertyr, att andra satsen var den intressantaste och att han där gärna använde sig av orkesterns lägsta instrument. ”Gud ska veta att jag idag skulle ha skrivit vissa saker annorlunda”. Tredje satsen kan till och med ses som en föraning om Mahlers användning av Ländler, den tyska folkmusikform som förebådar valsen. Även den omtumlande finalen har något av en operauvertyr över sig, i så fall till en opera buffa. Att Haydns anda svävar över musiken är inte så förvånande, för den österrikiske mästaren hade ännu två år kvar av sitt liv och kastade sin skugga över Europas musikliv. ”Sista satsen kunde ha genomarbetats mer.”

Stig Jacobsson

Medverkande

Fagott

Dirigent

Ensemble

Jönköpings Sinfonietta

Orkestern bildades 1988 och rör sig i ett stort område, både konstnärligt och geografiskt. Kulturhuset Spira i Jönköping är den fasta spelplatsen men orkestern spelar också i konsertlokaler, kyrkor och skolor i Jönköpings län, i andra delar av Sverige och i Europa.

Relaterade artiklar

Artikel

Nu släpper vi säsongen 19/20

Explosiv parisisk dans, världsberömd norsk klassiker. Prisvinnande dirigenter, småländsk kärlek, Bach och Lena Endre. Hu...

Musik
Artikel

Lisbeth har receptet för en helnorsk torsdag

Som 21-åring lämnade hon Norge för oboestudier i Värmland. Nu har Lisbeth Bjelke hunnit ge Jönköping 18 år som musiker –...

Adrian Roach häller te
Musik
Artikel

En äkta cream tea!

Vad kan ge en mer engelsk smak än att prata te med en äkta engelsman? Adrian Roach berättar om den perfekta koppen te oc...

Musikal
Artikel

Så gör musikalerna dubbel succé i Spira

Kulturhuset Spiras strategiska musikalsatsning har visat sig vara ett lyckokast. Statistiken skulle göra många branscher...

Lou visar de bästa tillbehören
Musik
Artikel

Den amerikanska drömpannkakan

När Jönköpings Sinfonietta den 6 december tar sig an amerikanska toner är det nästan som hemma för orkesterns fagottist...

Musik
Artikel

Sinfoniettan bjuder spansk omelett

Inför konserten "En smak av Europa" bjuder Jönköpings Sinfonietta på ett spanskt favoritrecept. Mari Paz Albiñana Delegi...